Reklam:
Hem Skribenter Artiklar av Thomas "Norton" Nordén

Thomas "Norton" Nordén

89 ARTIKLAR 3 KOMMENTARER
Detta är en personlig blog för Thomas Nordén, som också äger och driver Early to Rise AB. En byrå som hjälper små och medelstora företag med funktionell marknadsföring.

Data Observability

data observability platform

We have observed that data management has been a critical challenge for organizations over the years. However, with the advent of data observability, data management has become more efficient and effective. In this article, we will explore data observability in detail, its benefits, and how it can help your organization in managing your data.

What is Data Observability?

Data observability is the ability to measure and monitor the health of your data pipeline. It enables you to detect and fix issues in real-time, ensuring that your data pipeline is healthy and reliable. It also helps you to track changes in your data pipeline and ensures that they do not negatively impact the downstream applications.

Why is Data Observability Important?

Data observability is important for many reasons. Firstly, it helps you to detect and resolve issues in real-time, reducing the risk of downtime and data loss. It also ensures that your data is accurate and reliable, enabling you to make better-informed decisions.

Benefits of Data Observability

Data observability offers several benefits, including:

  • Improved data quality: By monitoring your data pipeline in real-time, data observability ensures that your data is accurate and of high quality.
  • Reduced downtime: By detecting and resolving issues in real-time, data observability helps you to reduce downtime and ensure that your data pipeline is always up and running.
  • Increased efficiency: Data observability enables you to identify and resolve issues quickly, allowing you to focus on other critical tasks.
  • Better-informed decision making: With accurate and reliable data, you can make better-informed decisions, leading to improved business outcomes.

How does Data Observability work?

Data observability works by monitoring key metrics of your data pipeline, such as data quality, data freshness, and data volume. By monitoring these metrics, you can identify issues in real-time and take corrective action. For example, if the data quality metric falls below a certain threshold, you can set up alerts to notify you of the issue and take corrective action to ensure that the issue is resolved quickly.

Best Practices for Data Observability

To achieve the full benefits of data observability, it is essential to follow best practices. Here are some best practices for data observability:

  • Define Key Metrics: Define the key metrics that you want to monitor. These metrics should be aligned with your business goals and objectives.
  • Set up Alerts: Set up alerts to notify you when the key metrics fall below or above a certain threshold. This will help you to detect and resolve issues in real-time.
  • Monitor Data Quality: Monitor the quality of your data by setting up checks and tests to ensure that your data is accurate and reliable.
  • Track Data Lineage: Track the lineage of your data to ensure that you can trace the source of any issues.
  • Integrate with Existing Tools: Integrate data observability tools with your existing data management tools to streamline your workflow.
  • Automate Processes: Automate data observability processes to reduce the workload on your team and ensure that your data pipeline is always healthy.
  • Collaborate Across Teams: Foster collaboration across teams to ensure that everyone is aligned with the data observability strategy and can contribute to its success.

By following these best practices, you can ensure that your data observability strategy is effective and efficient.

Data Observability Tools

There are several data observability tools available in the market. Here are some of the most popular ones:

  • Databand: Databand is a data observability platform that helps you to monitor the health of your data pipeline in real-time.
  • Validio: Validio is a realtime data observability platform that easily integrates with a plethora of data sources.
  • Datadog: Datadog is a monitoring platform that enables you to monitor the health of your data pipeline, infrastructure, and applications.
  • Prometheus: Prometheus is an open-source monitoring system that enables you to monitor metrics from various sources.
  • Splunk: Splunk is a data analytics platform that enables you to monitor, search, and analyze machine-generated data.
  • Grafana: Grafana is an open-source data visualization and monitoring platform that enables you to create and share interactive dashboards.

These tools can help you to implement your data observability strategy effectively and efficiently.

Conclusion

Data observability is a critical aspect of data management, enabling organizations to ensure that their data pipeline is healthy, reliable, and accurate. By adopting best practices and using the right tools, you can improve the quality of your data, reduce downtime, increase efficiency, and make better-informed decisions. We hope that this article has provided you with a comprehensive understanding of data observability, its benefits, best practices, and tools. If you have any questions or require further information, please do not hesitate to contact us.

Barntandvård

Smile barndtandvård

Barntandvård är en viktig del av att se till att ditt barn har god hälsa och välbefinnande. Genom att uppmuntra bra tandhygieniska vanor och att regelbundet besöka tandläkaren kan du hjälpa till att bevara ditt barns leende friskt och vackert.

När ska barn börja gå till tandläkaren?

Det är viktigt att ta med ditt barn till tandläkaren så snart de första tänderna bryter fram, vanligtvis vid 6 månaders ålder. Tandläkaren kan då kontrollera att tandutvecklingen är normal och ge råd om hur man bäst tar hand om de nya tänderna. Därefter bör ditt barn besöka tandläkaren regelbundet, vanligtvis en gång om året, eller enligt tandläkarens rekommendationer.

Barns mjölktänder

Mjölktänder är de första tänderna som bryter fram hos barn, vanligtvis mellan sex månaders ålder och två och ett halvt års ålder. Barn har vanligtvis 20 mjölktänder, som gradvis börjar lossna och falla ut när permanenta tänder börjar växa fram.

Tidpunkten för när barn börjar tappa sina mjölktänder varierar dock från individ till individ. Det är normalt att vissa barn börjar tappa sina mjölktänder så tidigt som vid fem års ålder, medan andra kanske inte börjar tappa sina mjölktänder förrän vid åtta eller nio års ålder.

Det är också viktigt att notera att förseningar i tandförlusten inte alltid är orsak till oro. Ibland kan det ta längre tid för permanenta tänder att bryta fram, vilket kan förlänga perioden då mjölktänderna fortfarande är på plats. I vissa fall kan också tandförlusten påverkas av faktorer som är genetiskt bestämda, sjukdomar eller tandtrauma.

Om du är orolig för ditt barns tandförlust eller om de inte har börjat tappa sina mjölktänder vid sju eller åtta års ålder, kan du konsultera med en tandläkare för råd och bedömning.

Hur ofta bör barn sköta om sina tänder?

Barn bör borsta tänderna två gånger om dagen, morgon och kväll, i minst två minuter åt gången. Detta hjälper till att ta bort plack och matrester från tänderna och förhindrar tandproblem som karies och tandköttssjukdomar. Du kan hjälpa ditt barn att borsta tänderna genom att visa dem hur man gör och genom att övervaka att de borstar ordentligt.

Kan barn använda en elektrisk tandbordste?

För yngre barn rekommenderas det vanligtvis att använda en elektrisk tandborste med en mindre borsthuvud och mjuka borststrån som är skonsamma mot deras känsliga tandkött. Tandborstar med roterande eller oscillerande rörelser kan vara särskilt effektiva för att avlägsna plack och matrester från tänderna.

För äldre barn som är mer självgående kan det vara lämpligt att använda en elektrisk tandborste med flera inställningar som tillåter dem att anpassa borstningstekniken efter deras behov. Det är också viktigt att välja en tandborste som har en timer eller någon annan funktion som hjälper barnet att borsta tänderna i tillräckligt lång tid.

Det är dock viktigt att notera att en elektrisk tandborste inte är en ersättning för en god tandhygien. Barn bör fortfarande borsta tänderna ordentligt och regelbundet, och det är viktigt att övervaka deras tandborstning för att säkerställa att de gör det på rätt sätt.

Ät inte (sött) alltför ofta

Utöver tandborstning är det också viktigt att ditt barn begränsar intaget av söta drycker och livsmedel, eftersom socker kan bidra till tandproblem. Att undvika att suga på söta godisar eller drycker mellan måltiderna och att dricka vatten istället för saft eller läsk kan hjälpa till att skydda tänderna.

Sammanfattningsvis är regelbunden tandvård och god tandhygien en viktig del av att se till att ditt barn har en god oral hälsa. Genom att uppmuntra bra tandvårdsvanor och att besöka tandläkaren regelbundet kan du hjälpa till att bevara ditt barns leende friskt och vackert under hela deras liv.

FigJam för att skissa flöden

FigJam är ett urmärkt verktyg för att skissa på flöden.

Jag tror precis att jag blev lite förälskad… i FigJam.

Jag sitter och skissar på flöden/funnels för Marketing Automation.

Jag tänker bäst när jag får skissa, men jag har aldrig riktigt hittat någon applikation som passar för detta. Jag använder Mural, Xmind, Illustrator m.fl. för andra ändamål, men de fungerar inte riktigt för att snabbt visualisera flöden.

Nu provade jag FigJam för första gången och det är ju toppen, åtminstone för mina ändamål – jag kan lätt skapa rutor och andra former med text och pilar för att visa sammanhang. Love it.

Jag blev så nöjd med “mitt första flöde” att de fick bli utvald bild för mitt blogginlägg om “funnels” på mitt företags sida.

Automatisera, standardisera och återanvänd för att frigöra tid

Det är inte svårt att fylla dagen med arbete. Det är många projekt, arbetsuppgifter, kunder och kollegor som kräver din uppmärksamhet.

Vissa saker är brådskande, andra inte. Vissa är viktigare än andra. Det är lätt att fastna i ”busy work”, att vi gör saker som vi kanske inte borde eller behöver göra, men vi känner oss duktiga för att vi trots allt gör saker. Vi bockar av saker på vår att-göra-lista.

Eftersom vår tid är begränsad är det nödvändigt att fokusera på det som ger resultat.

När jag ser på min egen verksamhet finns det flera saker att ”förenkla, förälda, delegera och välja bort”. Med undantag av att jag har lagt ut all “ekonomi” på en byrå gör jag allting själv – på gott och ont. Det spar pengar och ger en känsla av kontroll, men kostar i tid.

Några av de sätt som jag försöker få mer tid över är bland annat:

  • Jag har gått över till Pleo för betalkort. Det förenklar hanteringen av kvitton särskilt för alla utgifter hos Google och prenumerationer på mjukvara.
  • Jag har börjat att dokumentera mina rutiner och processer så att jag inte behöver börja om från scratch. Jag har exempelvis en dokumenterad ”onboardingprocess”, en fördefinierad mappstruktur för nya kunder, rapporteringsmallar etc. Att standardisera och dokumentera återkommande uppgifter kommer att göra det enklare att anlita en virtuell assistent.
  • Jag använder ActiveCampaign för nyhetsbrev, marknadsföring och CRM. Då kan jag bygga upp automatiska flöden som mer eller mindre sköter sig själva. Utskicket av detta nyhetsbrev är ett exempel.
  • Att hålla möten ”online” sparar väldigt mycket tid och miljö och därför lägger jag ner mycket tid på att förbättra den upplevelsen, bland annat mötesbokningen. Jag använder en app som heter Calendly för mötesbokning. Calendly delar ut min kalender så att du som vill boka ett möte med mig enkelt hittar en tid som passar. Denna mötesbokning synkroniseras sedan med Zoom, min kalender och mitt marketing automationverktyg. Det spar tid och huvudvärk, kan jag lova.
  • Att regelbundet göra uppdateringar på sociala medier kan ta tid – ju fler kanaler, desto mer tidskrävande blir det. Om du inte använder ett publiceringsverktyg. Jag använder mig av Meetedgar.com. Det har flera fördelar, men de som jag gillar allra mest är att
    • det låter mig schemalägga inlägg på de kanaler jag använder
    • det suger in blogginlägg från min sajt så att jag enkelt kan publicera dem
    • det blir enkelt att återanvända innehåll flera gånger.
  • I de projekt som innefattar fler personer än mig själv jobbar jag med en så kallad ”kanbban-tavla”. Lite förenklat är det en lista med olika kolumner som i sin enklaste form har kolumner för ”att göra”, ”jobbar på” och ”klart”. Varje uppgift skrivs på en postitlap, verklig eller virtuell, och sätts upp i rätt kolumn.

    Vips så ser alla inblandade vad som behöver göras, vad någon jobbar på och vad som är klart. Jag jobbade tidigare med Trello men har nyligen börjat använda clickup.com, främst med anledningen av att det går att få en överblick över alla pågående projekt. Jag ska erkänna att clickup är aningens mer komplext än Trello, men när du väl har kommit över den första puckeln är det hyfsat enkelt. Jag kommer förmodligen att börja använda Clickup som mitt ”getting things done”-verktyg.

Att säga “ja” till något är att säga “nej” till något annat

De flesta av oss jobbar säkert med någon form av ”att-göra-lista”. Jag jobbar själv hårt med ”getting things done”. Lite förenklat går GTD ut på att skriva ner allting som ska göras, stort och smått. På så vis ligger det inte och skvalpar omkring i huvudet och tar onödig mental energi. Personligen tycker jag att det är ett underbart system.

Men minst lika viktigt som att veta vad man ska göra är att ha koll på vad man inte ska göra. Om vi tackar ja till att göra något så innebär det ju att vi samtidigt tackar nej till något annat, för vi kan ju inte göra två saker samtidigt.

Knappast någon revolutionerande tanke, eller hur? Men likförbannat tror jag att det är många av oss som behöver bli bättre på att säga nej.

Vad vi tackar ja respektive nej till bör styras av våra mål och principer. Vad är det egentligen vi vill uppnå med våra företag? Vilka typer av kunder ska vi jobba med? Vilka uppdrag?

För min egen del har jag börjat att tacka nej till:

  • att bygga sajter från scratch
  • hantera annonsering på Facebook
  • nya kunder som inte har ett B2B-fokus
  • möten utan agendor
  • att köpa på sig fler böcker innan jag har läst ut de som redan ligger på nattduksbordet
  • anmäla mig till nya nyhetsbrev utan att ta bort något annan

Javisst, jag lämnar pengar på bordet, men samtidigt kan jag fokusera och bli bättre på annat. Lite av nationalekonomins komparativa fördelar…

Genom att säga “nej” får jag jobba mer med sådant som jag tycker är extra roligt, och jag tror att det märks och smittar av sig.

Har du en att-sluta-göra-lista? Vad står på den?

Ökad produktivitet med HazeOver

Ökad produktivitet på din Mac med HazeOver

Med tillägget HazeOver kan du dimma bakgrunden på det som du för tillfället inte använder. Det gör att du kan fokusera bättre på det fönster som är öppet. Om du brukar jobba med många olika program och fönster öppna samtidigt så detta ett välkommet verktyg.

Du kan skaffa tillägget på App Store. Det kostar runt 50 kr.

Mastering Marketing Agility – en sammanfattning

Mastering Marketing Agility, en sammanfattning

Jag snubblade över boken ”Mastering Marketing Agility”, av Andrea Fryrear, via en artikelserie som Patrik von Bergen skrivit. Precis som utvecklingsavdelningar jobbar agilt kan även marknadsavdelningar göra det. Boken handlar hur en marknadsavdelning kan göra detta.

Mina key takeaways från “Mastering Marketing Agility” är:

  • Precis som en utvecklingsavdelning jobbar agilt kan även en marknadsavdelning göra det.
  • Vi bör separera på det strategiska arbetet där ”vad” som ska göras av marknadsfolket skiljs från ”hur”. Det är olika, men sammanlänkade processer.
  • Det finns ett sju principer som måste efterlevas för en marknadsavdelning ska kunna jobba agilt och de är:
  1. Ett extremt kundfokus, där kunden kan vara intern likväl som extern
  2. Total transparens om vad som ska göras och de utmaningar som avdelningen och de enskilda marknadsförarna kämpar med, kontinuerliga förbättringar
  3. Kontinuerliga förbättringar – ingenting blir rätt från början utan det är genom en öppenhet och villighet att förbättra som processer och metoder kan utvecklas
  4. Flexibilitet – vi måste kunna anpassa oss efter rådande omständigheter och möjligheter, även om vår plan säger något annat
  5. Tillit – vi måste lita på ”the leadership team”, ”strategiska teams” och våra kollegor. Mycket faller tillbaka på principerna om kundfokus och transparens.
  6. Getting shit done, eller ”bias toward actions” som det benämns i boken. Vi måste agera även om vi inte har alla fakta på bordet. Det blir också viktigt att ha rätt medarbetare i våra agila grupper som också bidrar till action.
  7. Mod – att ändra det traditionella sättet en marknadsavdelning jobbar är inte lätt eller glasklart. För att få bestående förändringar och följande förbättringar krävs modet att kämpa på. Det krävs också mod att stå emot ryggmärgsreflexen som många marknadsförare har – att vara behjälpliga till i stort sett varje pris.
  • Har vi för mycket att göra blir ingenting gjort, så det gäller att jobba med det som har störst hävstångseffekt under perioden/sprinten. En stor del med att jobba agilt är därför att säga ”nej” till inspel från kollegor och andra avdelningar.
  • Årliga affärsmål bryts ner till kvartalsmål som bryts ner till avdelningsmål, som bryts ner till mål för marknadsavdelningen, som bryts ner till olika ”execution teams” som sedan bryts ner ytterligare till aktiviteter i en prioriterad kö, där det som är viktigast läggs längst upp. Denna kö är helig och utgör stommen i vad marknadsmedarbetaren ska utföra.
  • Arbetsuppgifterna från kön flyter sedan genom en process som illustreras med en Kanbantavla, vilken också bidrar till transparensen.
  • Det är viktigt att mäta vad marknadsavdelningen åstadkommer när de jobbar agilt. Det kan mätas på processnivå och på outcome. Hur lång tid tar det att genomföra ”en uppgift”, hur många uppgifter hinner marknadsteamet genomföra på en tidsperiod och vad är resultatet av dessa uppgifter; vad är ”the outcome”.

En stor del av boken handlar om hur övergripande mål kan brytas ner till uppgifter för marknadsavdelningen; hur ofta ska vi ha olika möten, vilka ska vara med och vad händer på respektive möten. Det är alldeles för mycket detaljer för att sammanfattas i ett kort inlägg.

Det som jag tar med mig från boken

När jag läste boken kände jag igen mig i mycket av mitt eget sätt att jobba, dels som tidigare marknadsansvarig, dels som egenföretagare. Det som fastnade hårdast i mitt medvetande är nog det enkla med att:

  • Att skilja ”vad” som ska göras från ”hur” det ska göras och vilka som är ansvariga för vad.
  • Arbetskön är helig.
  • Minimera antalet uppgifter som du jobbar på per tidsenhet, work in progress.

Boken är väldigt praktiskt, nästan som en kokbok, och innehåller en hel del detaljer. Jag tror jag ska läsa om boken igen om några månader.

Om du jobbar på en marknadsavdelning och vill föbättra sättet ni jobbar på kan jag varmt rekommendera boken.

Hantera stress på jobbet

Stressa mindre på jobbet

Stressar du på jobbet? Då är du inte ensam. I största möjliga mån är det förstås viktigt att hitta källan till vad som orsakar situationen, men det kan också vara användbart att hitta sätt hantera och minska stressen.

Jag brukade lite skämtsamt säga “fokusera, prioritera, delegera, välj bort”, tilll mina arbetskamrater när vi kände att vi hade alldeles för mycket att göra. Även om jag sade det sarkastikt med amerikanska handpistoler – pew, pew –  så ligger det ändå en hel del i det.

Mycket av stresshanteringen handlar om att veta vad som är viktigt och att fokusera på det. Det finns dock fler sätt att hantera stressen och nedan hittar du några av mina tips, tricks och rekommendationer för att minska störningsmoment och stress.

Sätt tydliga mål

Sätt tydliga mål – då blir det lättare att prioritera tiden. Att säga “ja” till något är att säga “nej” til något annat. Med en någorlunda tydlig prioritering blir detta enklare.

Eisenhowers matris

EisenhowermatrisenNär någon kommer med spontana frågor/önskemål, använd Eisenhowers klassiska 2×2. Fråga om ärendet är brådskande eller inte, om det är viktigt eller inte. Förvånansvärt ofta är det inte så brådskande och du kan planera in uppgiften i kalendern (eller delegera den till någon annan)

Använd hörlurar

På den tiden jag jobbade på kontor (numera sitter jag alldeles, alldeles ensam…) satte jag på mig hörlurar för att signalera att jag var inne i min egna “bubbla” och inte ville bli störd.

Om du sitter i landskap kan du även boka ett konferensrum där du kan sitta lite undanskymt och ostört.

Hitta tider för olika arbetsuppgifter

Om du är som mig så har du vissa tider på (arbets)dagen då det är lättare att utföra mer tankekrävande arbetsuppgifter. För mig är jag mest i “zonen” på morgonen innan 10:00, det är också då jag försöker få mer krävande arbete gjort. Därefter tar jag mig an mer rutinartade arbetsuppgifter som inte kräver alltför mycket mental kraft. Sedan brukar jag komma igång igen runt 19:00 – för mig som är egenföretagare med hemmakontor är dessa tider inget problem.

Calendly för att boka tid med dig

Jag använder Calendly för att boka tider. Om någon vill/behöver ett möte så kan de boka en tid som passar dem och mig i min kalender. Vissa säger att detta är lite slött och opersonligt, men det underlättar en hel del av mötesadministrationen och det “försvarar” din tid.

Getting Things Done

Försök att implementera “Getting things done“-metodiken. En av grunderna är att inte ha saker i skallen, utan så fort det är något som ska göras så ska det skrivas ner.

Ta pauser

Många säger att man ska ta regelbundna pauser. Jag har inte något schemalagt, utan jag brukar kliva bort från tangentbordet när jag känner att jag börjar dåsa till. Jag försöker, men lyckas absolut inte alltid, att kombinera pauserna med att göra någon enkel fysisk övning. Några snabba armhävningar, situps eller att stå i plankan.

Affärsplan och affärsmodell

Affärsmodell visar hur ni ska uppnå målen i affärsplanen

Vad är egentligen skillnaden på en affärsplan och en affärsmodell? Min erfarenhet att de flesta är bekanta med och kan beskriva en affärsplan. Men en affärsmodell, vad är det? Och hur hänger affärsmodellen ihop med affärsplanen?

Förenklat besrkiver affärplanen lite akademiskt “vad” företaget ska uppnå, medan affärsmodellen är mer inriktad på “hur”.

Vad är en affärsplan

En affärsplan är en affärsstrategi för hur företaget ska fungera, växa och lyckas. Affärsplanen är ofta ett viktigt ledningsverktyg för att fastställa mål och målsättningar för att nå dessa milstolpar.

Affärsplanen tenderar till att vara mer “statisk” i sin natur och beskriver vad ett företag ämnar att åstadkomma och inom vilka ramar. Många gånger är detta ett ganska akademiskt dokument som kanske mer lämpar sig för ekonomer, riskkapitalister och banker. Det ger sällan kraft och riktning och individuella medarbetare, som ju är de som i slutänden ska leverera mot strategien och de uppsatta målen.

Vad är en affärsmodell

Om du hade frågar mig för 10 år sedan vad en affärsmodell är så hade jag nog inte riktigt kunnat svara, och då är jag ändå civilekonom med en magisterexamen. För mig har affärsmodellen varit ganska diffus. Men sedan jag bekantade mig med Strategyzers “Business Model Canvas” och jag har haft glädjen att jobba med konsultbolaget Auxentum, som jobbar med hållbara affärsmodeller, har min förståelse ökat.

Enligt Stratgyzer definieras en affärsmodell som:

“A business model describes the rationale of how an organization creates, delivers, and captures values.”

Om affärsplanen beskriver “vad” så är affärsmodellen mer inriktad på “hur”. Hur ska företaget nå uppsatta mål? Hur ska företaget förverkliga sin affärsidé? Hur ska företaget generera intäkter och (för)bli lönsamt?

En affärsmodell kan ses som operativt ramverk som synliggör och kommunicerar hur ett företag genererar värde för sina kunder, arbetar med partners, kanaliserar kapital, använder resurser, utnyttjar teknik, bygger produkter eller tjänster, hanterar kostnader och söker nya möjligheter.

En affärsmodell synliggör och beskriver bland annat:

  • Hur företaget skapar värde för sina kunder
  • Vilka produkter eller tjänster den erbjuder marknaden
  • Vilka intäktsströmmar företaget har och hur de fungerar (t.ex. webbplats)
  • Affärsverksamheten och rättsliga begränsningar (t.ex. licensbegränsningar)
  • Hur företaget arbetar med partners (t.ex. leverantörer och kanalpartners)
  • Kostnadsstrukturer och hur företaget tar ut resurser (t.ex. råvaror, humankapital)
  • Hur företaget utnyttjar teknik (t.ex. IoT, sociala medier)

De affärsmodeller jag har sett har arbetats fram och beskrivits med så kallade “canvases”, eller dukar. På ett sätt frigör denna visuella representation av en affärsmodell kraften i hela organisationen då i stort sett vem som helst kan vara med och diskutera den. Det är inte fallet med en affärsplan, som är mer “akademisk” i sin utformning.

Affärsmodell visar hur ni ska uppnå målen i affärsplanenJust denna fördel, att affärsmodellen kan göras mer visuell, är något som Tony på Auxentum lyfter fram. Han menar att affärsmodeller, när de används rätt, skapar ett gemensamt språk för hela organisationen. Han menar att det gemensamma språket är en förutsättning för lyckad tillväxt, för om vi inte pratar om samma saker, hur ska vi då kunna samarbeta?

Hur hänger affärsmodell och affärsplan ihop?

Jag ser affärsplanen som ett mer akademisk produkt, som har sin tilltänkta målgrupp. Lite tillspetsat är den till för de som är mer intresserade av siffror och “vad” som ska uppnås.

Baserat på affärsplanens ramar och förutsättningar kan vi ta fram en affärsmodell som beskriver “hur” vi ska uppnå de mål som satts upp. Utfrån affärsmodellen kan företag sedan formulera strategier, takitker och operationella planer.

En stor fördel med affärsmodellen är den hjälper företag och organisationer att skapa ett gemensamt språk, så att alla förstår och pratar om samma sak när vi pratar om “produkt”, kundsegment, processer etc.

Vill du veta mer om affärsmodeller

Lär dig mer om affärsmodeller i boken "Business Model Generation"Om du vill veta mer om affärsmodeller kan jag varmt rekommendera boken “Business Model Generation” från Strategyzer. Det är nästan som en bildbok för företagare och entreprenörer. Väldigt lättläst och pedagogisk.

En svaghet, om man nu kan kalla det för det, är att boken är ganska strategisk i sin natur. Här kommer Auxentum in med sin lite mer handgripliga approach, där de har vidareutvecklat Strategyzers dukar med fler steg och med ett större fokus på hållbar affärsutveckling.

Gästinlägg med hjälp av Artificiell Intelligens

I mitt jobb som frilansande marknadsförare skriver jag en hel del texter. Mycket av det jag skriver på engelska fungerar som intern kommunikation eller som första utkast för kunden att jobba vidare med; det är ofta enklare att redigera en text än att skriva den från början. 

Jag har nu skrivit en SEO-optimerad text om “virtual ring try-on SDK” som också blivit publicerad. Texten handlar om fördelarna med att kunna prova ringar “virtuellt”.

Jarvis är min skrivassistent

Det som är lite fascinerande med denna text, förutom att det är en ganska komplex produkt, är att jag har skrivit den med hjälpa av artificiell intelligens.

Jag har använt Jarvis.ai för att skapa och redigera delar av texten.

Lite kortfattat beskrev jag för Jarvis vad texten ska handla om så börjar han spotta ut innehåll. Jag granskar och redigerar sedan innehållet. Sedan skapar Jarvis nytt innehåll som jag granskar och redigerar. Så fortsätter det och på under 2h har jag skrivit en engelsk text på 1020 ord.

Grammarly är min redaktör

Med texten går jag sedan vidare till Grammarly, som kan liknas vid en språkgranskare och redaktör. Grammarly hjälper att göra texten grammatiskt korrekt och ger tips för att göra så att texten flyter på lite bättre.

Som konsult vill jag ju inte bli anklagad för att plagiera, men även detta hjälper Grammarly till med att kontrollera, genom att jämföra min text med det som redan finns publicerat på internet.

Jarvis fungerar även på svenska

Med hjälp av Jarvis och Grammarly har jag alltså skrivit ett blogginlägg 1000 ord på två timmar. Det är ganska imponerande. I detta fall var det en engelsk text, men Jarvis kan även producera texter på svenska. Dessvärre är Grammarly endast på engelska.

Microsoft Word hjälper en del med att tvätta texter på svenska, men det är inte alls på samma nivå som Grammarly förbättrar engelska texter.